En bild på vår otroligt fina minibuss (inte tagen igår)
Efter frukosten var det dags att åka ner till Wanaka. Vi hoppade som vanligt in i den lilla skruttiga minibussen men nu är Eriks kurvtagningar ner i serpentinvägarna helt lysade, träning ger färdighet eller vad man brukar säga..
Väl nere i Wanaka stannade vi till vid en fin sjö och väntade på Nadine (en skidskyttetränare ifrån Wanaka som var i Sveg i vintras) som skulle ta oss till skolan. Det första vi fick göra när vi kom fram till skolan det var att gå in i en gympasal där alla eleverna på skolan också befanns sig. Olika elever hade tal och hälsade alla välkomna efter vinterlovet som dom precis hade haft. Det var även en elev som presenterade oss (a team from Sweden) välkommen till skolan vilket slutade med att alla elever som satt på golvet i gympasalen och eleverna på läcktarna vänder sina blickar och stirrar på oss så de var bara le och vinka till alla nyfikna blickar (Cirka 600 elever..) Efter detta så delades vi in i grupper och gick på några lektioner och så var det några elever från skolan som visade oss runt på skolan och berättade hur allt fungerade här. De som var mest konstigt här var att det inte fanns skåp så alla elever hade ryggsäckar som de lämnade överallt på skolgården, de fick ingen lunch så allt dom ville äta under dagen fick dom ha med sig själv, och att de fanns inga korridorer, det var bara små hus som var klassrum och för att kunna byta klassrum var man tvungen att gå ut. Men det som var mest ovant ifrån vår egen skola var nog skoluniformerna som vissa var tvungen att bära( de två sista åren som man gick i skolan behövde man inte bära uniformen). Väldigt fin och mysig skola då den var omringad av fin natur med höga berg.
Konstnären Jossan in action som ritar av flaskor utan att lyfta pennan under bild lektionen.
Efter skolbesöket åkte vi till en otroligt fin och god resturang och åt pizza (väldigt efterlängtat). Alla var vrålhungriga och åt upp en hel pizza, hon som tog beställningarna sa att dom var stora och tyckte man kunde dela en pizza på två personer, men så fel hon hade, vi är ju trotts allt storätande skidåkare.
Proppmätta med magar fyllda med pizza och pommes rullade vi vidare till en å. Grant, Nadines man skulle ta oss på en tur med jetboat, tydligen väldigt populärt här i NZL. De var så otroligt kul och gick super fort. Båten var ganska liten och Grant hade själv byggt den och den kunde gå upp till 100km/h. Vi åkte i tre grupper och under turen körde han väldigt snabbt in bland träd och sturrade runt i världens fart, mycket roligt.. gällde att hålla i sig så man inte skulle flyga ut!!
Efter turen åkte vi vidare till en sjö, där Jossan och Linn skulle åka vattenskidor. Dom var riktigt duktiga och att dom ville åka trotts det kalla vatten (det är ju vinter här). Jossan började och stog på benen från start enda tills hon släppte repet och avslutade sin åkning. Var så kul att kolla för hon flina hela tiden och ibland åkte ena handen upp för kortknäppning. Riktigt duktig var jossan då hon hoppade och guppade runt på vågorna efter båten.
Efter jossans tur skulle Linn ner i det is kalla vattnet för lite vattenskidåkning, i första starten körde hon på en fin faceplant pladask ner i vattnet, sedan i andra försöket gick det galant och även hon var superduktig och stog på benen enda till slutet. Grymt jobbat tjejer!!
Innan vi for hem stannade vi hos Grant och Nadine för en varmchoklad, mycket trevligt! När vi väl kom fram till Snow Farm mätta och belåtna var det dags för middag, bara för att vi redan var mätta innan vi börjat äta så var det såklart super god middag och efterrätten var den bästa av alla...typiskt.. Resten av kvällen låg vi på golvet för våra magar var proppfulla, kunde knappt andas för jag var så mätt. Kändes som vi skulle spy allihopa plus att vi var så flum så vi skratta och fjolla oss så vi höll på att dö där ett tag, men sjukt kul hade vi iaf! Med den spymätta känslan som inte kunde försvinna gick vi och sköt torrskytte, bara ståskytte då vi inte kunde köra liggande skytte för som sagt våra magar var ju proppfulla så de kändes som dom skulle sprängas eller att vi skulle spy så fort vi tryckte på dom..
Efter att klockan slagit tio var det godnatt för hela bunten och vår sista vilodag var över. Gårdagen var väldigt bra och underbar på alla sätt och vis men nu är de bara så få träningsdagar kvar så vi ska njuta för fullt de sista skidpassen innan det är dags att fara till värmen och sommarträningen igen.
Orsaken varför jag inte kunde blogga igår var för att jag var för mätt, skyller på att min skrivförmåga försvann när jag blev proppmätt. Bra och sann bortförklaring enligt mig!
/Sara men ni kan kalla mig Sigge.. ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar